Hur får lavar energi?
Innehållsförteckning:
- Hur får lavar energi?
- Vad är en lav svamp?
- Är lavar parasiter?
- Vad finns kvar att upptäcka i lavarnas inre?
- Vad är skillnaden på lavar och mossor?
- Har man delat in lavarna efter växtsätt?
Hur får lavar energi?
Algen tillför energi genom att omvandla ljuset från solen till energi genom fotosyntes, och svampen bidrar med stöd, skydd och vatten. Laven har inga rötter och påverkar inte underlaget den växer på, exempelvis på träd sitter laven fast på det yttersta barklagret och skadar inte trädet på något sätt.
Vad är en lav svamp?
Lavar består av svamphyfer som innesluter alger och en mängd bakterier. Svampen ger fukt och skydd, algerna skapar näring genom fotosyntes (förenklat uttryckt, lite näring får laven också via ämnen lösta i regnvatten som svampen suger i sig) och bakterierna hjälper till med transporten av ämnen mellan svamp och alger.
Är lavar parasiter?
Lavarna är inte parasiter. De växer antingen ovanpå eller alldeles under bladkutikulan men inte in i bladets celler.
Vad finns kvar att upptäcka i lavarnas inre?
- Antagligen finns mycket kvar att upptäcka i lavarnas inre, men hur som helst ger samarbetet stora fördelar. Lavar klarar att växa i extrema miljöer där få andra organismer kan leva, från Antarktis till kala vulkankratrar. Den lilla näring de behöver kan lavarna ta upp ur luften och de uthärdar extrem sol och torka.
Vad är skillnaden på lavar och mossor?
- För att skilja på lavar och mossor kan man förenklat säga att mossor oftast är gröna och mjuka medan lavar är hårda och grå, gula, bruna eller svarta. Laven ser ut att vara en enhetlig växt men består av en alg och en svamp som lever i symbios. Lavar har inga rötter och påverkar inte underlaget de växer på.
Har man delat in lavarna efter växtsätt?
- Traditionellt har man ofta delat in lavarna efter hur de växer: 1 Busklavar med ett buskliknande, ofta upprätt växtsätt (exempel: renlavar, skägglavar ), 2 Bladlavar med ett flikigt växtsätt (exempel: blåslav, näverlav) samt 3 Skorplavar som är helt fastvuxna vid underlaget (exempel: kartlav, vindlav ).