Hur kan vi kommunicera om vi inte har tal?

Innehållsförteckning:

1. Hur kan vi kommunicera om vi inte har tal?
2. Kan du inte prata?
3. Varför pratar jag inte?
4. Vad gör barn och ungdomshabiliteringen?
5. Vad har habilitering för syfte och hur kan det hjälpa familjer att kunna stödja den som behöver stödet?

Hur kan vi kommunicera om vi inte har tal?

Det finns många olika sätt att kommunicera: genom ljud eller skrik, tal, kroppsspråk, tecken, skrift eller med hjälp av tekniska hjälpmedel. För att kunna kommunicera effektivt med omgivningen behöver vi också ha ett fungerande språk.

Kan du inte prata?

Dysartri är en störning av talet, inte av språkförmågan. En person med dysartri kan förstå, läsa och skriva. Dysartri kan dock finnas tillsammans med andra tillstånd, där språkförmågan är nedsatt, till exempel afasi. Delvis används samma muskler för tal och för att tugga och svälja.

Varför pratar jag inte?

Problematiken visar sig som en ofrivillig låsning som gör det omöjligt att prata. Låsningen kan vara olika stark. Vissa barn vågar göra ljud eller kommunicera med hjälp av gester, medan andra är helt oförmögna att kommunicera utanför hemmet. Då tystnaden är ofrivillig hjälper det inte att tjata på barnet.

Vad gör barn och ungdomshabiliteringen?

På Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) ger vi behandling och stöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, samt deras familjer. Habilitering ges i form av medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala och tekniska insatser.

Vad har habilitering för syfte och hur kan det hjälpa familjer att kunna stödja den som behöver stödet?

I din habilitering kan du få stöd och behandling för att utveckla eller kompensera för de förmågor som påverkas av din funktionsnedsättning. Vi ger också stöd och råd för att underlätta i din vardag och vi kan ge stöd till anhöriga. När det behövs samarbetar vi med andra inom vård, skola och omsorg.